Om Tomte Urbanen

Tomtarna drar till stan – flyttar in i offentliga papperskorgar
Papperskorgar blir tittskåp
Ljud, ljus och sensorer
Berättelser på klassiskt versmått
Nio tomtekolonier i promenadrunda i stan
En berättande gatukonstinstallation av Christina Claesson.

IMG_2998

Tomtarna blir urbana  Majoriteten av jordens befolkning bor numera i städer, inte på landet. Tomtarna, som lever i symbios med människan, inser fakta. De packar sina knyten och räfsor och far till stan.

Flyttar in i kommunala papperskorgar  Men var ska de bo? Vad ska de äta? Hur ta hand om sina barn? Och vilken blir deras nya relation till människor och djur?

De bosätter sig i offentliga papperskorgar där de överlever på resterna av stadens överflöd. De inrättar sina bon med det som människor kallar skräp. De upprättar sitt eget underjordiska samhälle, med egen lag och subkultur. Ibland interagerar de – sin vana trogen – med människorna och deras husdjur.

IMG_1945 mindre

Migranter, lantisar, papperslösa  Tomtarna kommer inte bara från land till stad. De kommer från en annan tid till det moderna. De kommer med traditioner och hantverk, med en världsbild som utgår från djur och natur. Snart kommer de att ha solceller och stegräknare. Historia och landsbygd ingår förening med framtid och stad. Vilken blir deras nya funktion i staden? Hur utvecklas deras relation till människor och djur? Har tomtar överhuvudtaget någon funktion att fylla i städerna?

gitarr topp

Sopkärlen blir deras boplatser  Liksom på landet är tomtarna knutna till en särskild fastighet (”tomt”) som de beskyddar. I gengäld kräver de beskydd tillbaka. Deras olika boställen är förenade med underjordiska kanaler: kloaker, stuprör, kulvertar och ventilationstrummor. De lockas av människans teknik och plockar reservdelar och material ur denna ymniga råvarukälla. Tittskåpen är förseglade med bl la förstoringsglas, ventilationsluckor, kakburkslock och plexiglas på utsidan, och de är ljud- och ljussatta inifrån. Gestaltningen är en gränslös blandning av 2-dimensionella bilder, foton, skuggspel, speglar, 3-dimensionella objekt och dockor. Återvinning på utsidan, hi-tech på insidan. 

Interaktiv teknik  Ljus, ljud och sensorer är kopplade till s k Arduino, en avancerad mikroprocessor i miniformat som finns inuti varje papperskorg. Från den styrs högtalare, lampor, sensorer av olika slag  (t ex rörelse, värme, tryck, beröring) och små motorer (t ex vattenpump, fläkt, snurrhjul och vinschar).  Mer om tekniken här.kakburksdörr m blixtlåsknopp

Berättelserna Till varje boplats hör en kort berättelse. Den avlyssnas via små högtalare från mediaspelare i papperskorgen. Berättelsen i helhet, i samtliga papperskorgar, är icke-linjär och behöver inte upplevas i någon särskild ordning. Berättelserna kan läsas här. 

Utseenden / teman Varje papperskorg har sin berättelse och sin egen unika design. Gemensamt är att utsidan präglas av återvinning och upphittade saker: vantar, nycklar, grytlappar, spegelskärvor, uppfiffade kakburkar mm.  Tomtar är kontantlösa och sparsamma – men också påhittiga och hantverksskickliga. De är noga med att det blir vackert och fantasifullt. Mindre viktigt är räta vinklar och horisontalt hängande tavlor. De kombinerar gärna mjuka och hårda material på sitt eget säregna sätt.

gula ögon grå mössa brunt hårTomtarna ser naturligtvis inte ut som på Beskows tid. De speglar människorna i det urbana samhället, har alla färger, former, åldrar och uttryck.  Eftersom tomtar beräknas kunna bli upp till 300 år gamla så blir naturligtvis spännvidden stor. Men oftast kan man inte se dem alls. De är skygga och mycket medvetna och att deras viktigaste uppgift är att bidra till att stimulera människors fantasi. Därför ger sig oftast helst till känna i form av skuggor, silhuetter, fotspår och andra avtryck. 

avrinning plåtSvagström Papperskorgarna drivs på svagström från 12V motorcykelbatteri, och kräver inga särskilda säkerhetsåtgärder. De kan placeras var som helst utomhus, om det bara finns en stadig stolpe, gatlykta eller ett träd. De är förseglade och motstår regn, vind, minusgrader samt pilliga fingrar. Solceller och handdriven dynamo kompletterar ibland kraften. 

Tomtebobarnen Beskow bokomslagInspirationen kommer från sagan Tomtebobarnen, som skrevs och illustrerades av den svenska författarinnan Elsa Beskow, utgivningsår 1919. Sagan är en klassiker och dess versmått ringer i mångas öron.

De nya texterna använder sig av samma rytm och versmått och citerar enstaka fraser, men är i övrigt helt fristående dikt.  Se berättelserna här. 
All text är skriven av Christina Claesson.

Premiären var sommaren  2014 i Lund, i arr. av Sommarlund och med sponsring av  Renhållningsverket i Lund och LKF (Lunds Kommunala Fastighetsbolag).
Hösten 2015
visas Tomte Urbanen i Kristianstad (under namnet Tuva till Tak) som ett skapande-skola-projekt i samarbete med KULTURHUSET BARBACKA och REGIONMUSEET. Här finns hela programmet för KULTURNYCKELN.

Kommentera